KORTA SAMMANFATTNINGAR av texterna
Åbo som en del av den svenska stormakten: en kort översikt
I den inledande artikeln behandlas Åbos ställning i det svenska riket under 1600-talet. Fokus ligger på Åbos placering i centrum av riket och de täta kontakterna till Stockholm. I artikeln redogörs också i korthet för befolkningen i Åbo. En stor del av handelsmännen var fortfarande på 1600-talet av utländsk härkomst, och stadsbilden kom därför att präglas av de många språk som talades av invånarna i staden.
Häxeri i Åbo
1600-talet var en trolldomens och häxförföljelsernas tid. Nya vetenskapliga rön ledde till en förändrad syn på hälsa, kropp och själ. Anklagelser för häxeri belyser den samtida idévärlden. Genom att följa ett rättsfall från anklagelse till dom kommer vi i kontakt med stora delar av det åboländska samhället under 1600-talet, t.ex. befolkning, administration, trosföreställningar och informationsspridning.
Studier vid Kungliga akademin i Åbo
Den gamla akademin i Åbo var efter Uppsala det äldsta universitet i det svenska riket. Dess studenter och lärare utgjorde från grundadet år 1640 framåt ett centralt inslag i Åbos stadsbild, särskilt i kvarteren kring domkyrkan där universitetets byggnader var belägna. Universitetet gjorde Åbo till den östra rikshalvans obestridliga andliga och kulturella centrum. Nästan alla ämbetsmän och präster som tjänstgjorde i övriga delar av Finland hade utbildats på svenska i Åbo, oavsett om deras modersmål var svenska eller finska.
Hälsa och sjukdom i 1700-talets Åbo
Synen på hälsan, kroppen och sjukdomarna har varierat kraftigt under de sekler som gått. Även i Åbo kan man se spår av denna utveckling. Men hur har folket sett på hälsa och sjukdom? Vad gjorde man förr i tiden då man blev sjuk? Hur botade man sjukdomar? I en kort artikel om synen på hälsa och ohälsa berörs teman som epidemier, veneriska sjukdomar och hygien.
Vem styrde i Åbo under medeltiden och i början av nya tiden
1600-talet var en tid som präglades av stora förändringar inom det svenska rikets administration, såväl centralt som regionalt. I denna artikel redogörs i korthet för hur denna process påverkade Åbo, t.ex. genom grundandet av Åbo hovrätt år 1623. Med hjälp av konkreta rättsfall ges även en inblick i borgmästarnas och rådets funktion inom rättskipningen och administrationen i staden.
Brott och straff
De straff som utdömdes för brott skulle i det tidigmoderna samhället statuera varnande exempel för den övriga befolkningen. I artikeln beskrivs olika former av bestraffningar. Dessutom görs hänvisningar till platser i Åbo med omnejd som är förknippade med straff och död.
Informationsspridning
Varje söndag fick kyrkfolket lyssna till sin präst som läste upp kungörelser i en halv timme, ungefär lika länge som våra TV-nyheter klockan 20.30. Kungörelserna som gällde allt från kungliga förordningar till böndernas bortsprungna kreatur fungerade in på 1900-talet som ett minst lika viktigt massmedium som tidningspressen. I Finland var det prästernas sak att översätta kungörelserna från svenska till finska. Också till helt finskspråkiga församlingar kom majoriteten av överhetens kungörelser i svensk språkdräkt. Bland länsstyrelsens i Åbo och Björneborgs län kungörelser, som långt in på 1800-talet publicerades endast på svenska, väljs en kungörelse som handlar om en efterlyst person. Den placeras därefter in i sitt kommunikativa sammanhang. Hur gick det till när också de finskspråkiga blev upplysta om att en person som såg ut och var klädd på ett visst sätt var efterlyst av myndigheterna?
Marknader och hantverk
Åbo var centralort inte bara för administrationen utan också för kommunikationerna och handeln i landet. Marknaderna ägde rum på vissa tider av året och lockade människor från hela Åboland. Ännu i dag ordnar man bl.a. Henriksmarknader och Strömmingsmarknader – många gånger kanske utan att varken besökarna eller försäljarna känner till bakgrunden till dessa evenemang. Hantverket och hantverkarna utgjorde ett viktigt inslag i stadens näringar och underhåll. I artikeln behandlas skråverksamheten och de årligen återkommande marknaderna.
Åbo efter 1809: en kort översikt
Rikssprängningen år 1809 innebar inget märkbart brott för det svenska inslaget i Åbo eller stadens kontakter till Sverige. Det svenska språket var det enda som användes i skolor och vid ämbetsverk i årtionden framåt, handeln riktade sig fortfarande mot Stockholm och betalningen skedde med svenska mynt. Universitetets kontakter till Uppsala förblev starka, och de nya idéer som så småningom skulle bidra till att man började utveckla det finska skriftspråket spreds till studenterna via svenska tidskrifter. Efter 1812 började storfurstendömets politiska tyngdpunkt förflyttas till den nya huvudstaden Helsingfors som enligt de ryska myndigheternas önskemål låg längre från Stockholm och närmare S:t Petersburg. Ännu en lång tid framöver kvarstod dock Åbo som den centrala förvaltaren av det kulturella svenska arvet i Finland.
Finland – den östra rikshalvan
Från medeltiden fram till början av 1800-talet var Finland en integrerad del av det svenska riket. I den inledande texten diskuteras Finlands och Sveriges långa gemensamma historia med utgångspunkt i bl.a. kultur, religion, politik och befolkning. Hur styrdes riket, och hur försörjde sig invånarna? Vilka språk talade de? Hur påverkades de av Sveriges utveckling till en europeisk stormakt? Inledningen fungerar som en ram för de övriga texterna som behandlar mer specifika teman.
Småstaden Helsingfors
Helsingfors har en färgstark historia från obetydlig småstad till maktcentrum. I början av 1700-talet drabbades staden hårt av sjukdomar och krig. Pesten skördade många människoliv och stora ofreden tvingade invånarna att fly. Då de återvände hade de en mödosam uppgift framför sig – de skulle bygga upp sin stad igen. Bygget av Sveaborgs fästning blev ett verkligt lyft för utvecklingen i staden. I texten ges en översikt över stadens historia, från grundandet till tiden för fästningsbygget. Fokus ligger på decennierna innan fästningsbygget inleddes.
Sveaborgs fästning
Fästningen Sveaborg är en skapelse av det svenska 1700-talet. Man började bygga fästningen år 1749. Arbetet leddes under de första decennierna av Augustin Ehrensvärd som ligger begraven på Sveaborg. Byggnadsarbetena fortsatte under hela 1700-talet och fortsatte på 1800-talet. Sveaborg ansågs vara ointagligt, ett ”Nordens Gibraltar”. Trots detta överlämnades Sveaborg i ryska händer under kriget 1808–1809. I texten skildras fästningens historia med fokus på byggnadsarbetena och livet på fästningen under den svenska tiden.
Elisabeth Kyhl, en respektingivande handlande i Helsingfors
Texten handlar om Elisabeth Kyhl som levde ett dramatiskt liv i 1700-talets Helsingfors. Hon var med om att skapa blomstringen i staden i slutet av seklet. Som en bildad kvinna ingift i en släkt av aktiva kvinnor bedrev hon handel i den växande staden, först tillsammans med sin man och senare som änka. Trots besvärliga relationer och snikna män i sin omgivning dog hon som förmögen men ensam år 1811, då Finland redan blivit en del av det ryska imperiet och Helsingfors utsetts till huvudstad.
Att köpa och äga böcker i Helsingfors på 1700-talet
Vad läste människorna i Helsingfors på 1700-talet och hur köpte de sina böcker? Den här texten handlar om Casper Christoffer Hanell som precis som många andra helsingforsbor ibland köpte sin läsning vid stadens auktioner innan det kommit någon bokhandel till staden. I auktionsprotokollen kan man läsa om vilka böcker som fanns i staden under slutet av den svenska tiden. Det var böcker av häpnadsväckande många slag, både till språk och till innehåll. 1700-talets stadsbor var inte fientligt inställda till olika språk, utan förhöll sig till dem med ett öppet sinne. Flera av språken talades även till vardags på stadens gator.
Att gå i skola på 1700-talet
Skolgången under tidigare århundraden skilde sig på många punkter från dagens skolgång. I denna text beskrivs hur ett typiskt skolår tidigare såg ut. När började och slutade skolåret, vilka var det som över huvud gick i skola och vilka ämnen läste man? Därtill berörs förhållandet mellan elever och lärare samt de metoder som användes i undervisningen.
Inget krut utan salpeter
Texten tar avstamp från ett dimmigt slagfält och följer den komplicerade tillverkningen av salpeter steg för steg. Salpeter var den viktigaste beståndsdelen i svartkrut och det var mycket viktigt för ett krigförande land som Sverige att vara självförsörjande på salpeter och svartkrut. Nästan hälften av all salpeter i Sverige tillverkades i Österbotten och salpetern var följaktligen en viktig inkomstkälla för bönderna i Österbotten.
Dubbelmordet i Terjärv
Texten baserar sig på verkliga händelser. År 1786 halshöggs tre män för att de hade rånat och mördat en lärare och dennes hustru i Terjärv. Historien finns väl bevarad för eftervärlden, eftersom kyrkoherden Anders Chydenius publicerade en liten skrift i vilken han i detalj redogör för händelseförloppet. Texten skildrar det grymma brottet, men ställer också öppna frågor till läsaren om hur man skall förhålla sig till de dömdas brottslighet. Vilka orsaker låg bakom deras gärningar? Låg felet hos dem, hos deras föräldrar, hos prästen eller i ”systemet”?
Bland svenska, tyska och finska borgare i Viborg
Viborg är i dag en rysk stad, men staden har en mycket längre historia som finländsk och svensk. Precis som många andra städer var Viborg en flerspråkig stad: den som promenerade omkring på gatorna kunde höra svenska, finska och tyska, för att bara nämna några exempel. Oftast fungerade umgänget bra, men ibland uppstod det konflikter. Det var särskilt vanligt inom rådet, och då drog man sig inte för att kränka den andres heder, något som betraktades som mycket allvarligt under den här tiden.
Finnar i Stockholm
Stockholm var fram till år 1809 huvudstad i det svenska riket. Eftersom huvudstäder genom historien har varit ekonomiska, politiska och kulturella centra som har lockat till sig folk, sökte sig också många finnar från den östra rikshalvan till Stockholm för att arbeta eller för att utbilda sig. I denna text ges en inblick i finnarnas närvaro i Stockholm under den svenska tiden, börjande från medeltiden. Frågor som tas upp är bland annat vad finnarna sysselsatte sig med och i vilka delar av staden de bosatte sig.
I grevens tid: Per Brahe
”I grevens tid” är ett rätt så vanligt uttryck, men hur många vet egentligen vem denne greve var? Hur kom det sig att han blev generalguvernör över Finland, och vad gjorde han under sin tid i den östra rikshalvan? I texten behandlas Per Brahes tid som generalguvernör med fokus på hans resor och reformer.
Människorna, religionen och lagen
Under 1500-talet genomfördes reformationen i det svenska riket. Den innebar stora förändringar för kyrkan och staten, men vad betydde den för de ”vanliga” människorna? På vilket sätt påverkade religionen deras liv? Och hur såg lagen ut under den här tiden? Vad var ett sedlighetsbrott, och hur bestraffades en människa som gjort sig skyldig till ett sådant? Frågor som dessa diskuteras i denna text, där ett rättsfall från Åbo får fungera som exempel.
Malin och Grels. En soldat från Satakunta och hans familj under trettioåriga kriget
Texten handlar om en soldat som utskrevs från Ulvsby socken i Satakunta i början på 1620-talet. Han hette Grels och var gift med Malin. Han var med undantag för två kortare perioder ute i krig och dog i Tyskland år 1643. De flesta soldaterna som drog ut i krig dog inom ett eller ett par år, men Grels klarade sig trots alla härjande smittosjukdomar med livet i behåll. Malin fick ändå inte leva tillsammans med sin man utan måste lära sig att klara sig på egen hand och stå på sig i ett samhälle som var hårt för en knekthustru och hennes barn.
Människor på landet – grå massa eller spännande mångfald?
Texten redogör för hur arbetet styrde livet på landsbygden förr i tiden. Olika arbeten gjordes på olika tider av året och arbetsfördelningen mellan män och kvinnor var rätt klar, även om det kunde förekomma undantag från regeln. Alla som bodde på landsbygden var emellertid inte bönder. Texten vill synliggöra mångfalden bland de människor som bodde och levde i en by och lyfter därför fram tre individer: prästen, den kloka gumman eller gubben och byfånen. Dessa tre hade helt centrala roller i det samhälle de levde i.
Skeppsbyggande i Österbotten
För att kunna försvara den svenska stormakten behövdes en stark flotta, och för flottan behövdes nya och moderna fartyg. Under 1600-talet tillverkades fler fartyg i Österbotten än någon annanstans i det svenska riket. Vid den här tiden flyttade det in många utländska köpmän och industriägare till det svenska riket. Till dem hörde bröderna Momma som grundade ett skeppsvarv i Jakobstad och som fungerar som exempel i denna text. Skeppsvarven gav inte bara pengar utan också kunskap: de österbottningar som kunde bygga skepp var eftertraktade och fick resa runt och arbeta på varv runtom i det svenska riket.
Likt och olikt i Finland och Sverige
Då vi jämför olika länder med varandra är det typiskt att vi uppmärksammar skillnader framom likheter. Betraktar man Sverige och Finland närmare märker man dock att det på många punkter är väldigt lika. I denna text behandlas några av dessa likheter, samtidigt som man lägger fram några historiska orsaker till vad de kan bero på. Med andra ord diskuteras i texten sådana spår av Finlands 700 år långa integrering i det svenska riket som är synliga i vårt samhälle ännu idag.