HÄLSA OCH SJUKDOM I 1700-TALETS ÅBO

I dagens Åbo finns det ett universitetssjukhus och många kommunala och privata sjukhus och hälsostationer som erbjuder vård åt de sjuka. År 2004 var antalet läkare i Åbo 1126 och apoteken och filialapoteken var tillsammans 26. På 1700-talet var situationen en helt annan. Stadens invånare kämpade för att få ens en stadsläkare som skulle bo i Åbo och som var villig att ta emot patienter.

Vad gjorde Åboborna på 1700-talet när de blev sjuka? Vilka var de vanligaste sjukdomarna? Som barn och i samband med resor till främmande länder vaccineras vi i dag för det mesta – vi får sprutor mot sjukdomar vars sjukdomsbild för oss är mer eller mindre oklar. Hur många av oss vet egentligen vilka symtom böldpest, difteri, kolera och tyfus ger? Alla de uppräknade sjukdomarna plågade Åboborna i form av epidemier under tidigare sekel. Några vaccin fanns inte att få. Det av Edward Jenner uppfunna vaccinet mot smittkoppor kom först i slutet av seklet.

Fattigdom och tiggeri är fenomen som vi i dag är vana vid att förknippa med nyhetsinslag från andra världsdelar. Kanske har vi sett tiggare i länder vi besökt som turister. Det är ändå inte speciellt länge sedan det även på Åbo stads gator strök omkring fattiga och tiggare som med handen utsträckt bad om att få en liten peng eller en brödbit av de förbipasserande.

Åldringar och sjuka vårdades ofta i hemmen, men sådana som inte omhändertogs av släktingar kunde få plats på ett hospital. Ett sådant hospital låg i korsningen av nuvarande Lasaretts- och Slottsgatan. De mentalt sjuka skickades ut till Själö hospital i Nagu skärgård där staten upprätthöll ett sjukhus för dem. De fattiga och tiggarna var på många sätt också mest utsatta för epidemier då deras immunförsvar var försvagat på grund av undernäring.

Om vi jämför med dagens överdrivna tvättande, duschande och städande kan man säga att det var lite si och så med renligheten och hygienen under tidigare sekel. Husen låg mycket nära varandra och människorna bodde ofta tillsammans med hästarna, korna, fåren, svinen och getterna. I förhållanden som dessa spred sig ohyra och epidemier som löpeldar. Under år 1771 skördade till exempel den så kallade Åbo-febern många offer. 59 personer dog i ”rötfeber”, som var ett samlingsnamn på olika febersjukdomar och där patientens andedräkt ofta hade en rutten, stinkande lukt.

Rädslan för antågande epidemier satte sin prägel på Åbobornas vardag. Ofta gick det rykten i staden om att någon viss epidemi brutit ut i ett annat land och då granskades besättningsmännen på anlöpande fartyg extra noggrant. Arméer som tågade igenom området och soldater som återvände från krig var vanliga smittbärare. Skräcken för sjukdomar och epidemier var stor då skyddet mot dem var så litet. Kunskapen om hur olika sjukdomar spreds var helt otillräcklig.

Alla gånger var det inte helt lätt att skilja mellan olika sjukdomar. Det förekom parallella beteckningar för till exempel olika könssjukdomar. Gonorré kallades dröppel och förväxlades ofta med syfilis som kallades franska sjukan eller fransosen. Syfilis var en livslång plåga för den drabbade. Symtomen kunde lindras t.ex. genom att man smorde in kroppen i kvicksilversalva. Kvicksilverbehandlingen var länge det enda som hjälpte. Man försökte också behandla patienterna genom att förmå dem att dricka tjärvatten eller en dryck kokad på häggbark. Huruvida de två senare nämnda kurerna fungerade eller inte är oklart. Prostitution och löst leverne påskyndade spridandet av smittan.

I arkivens förteckningar över begravna i Åbo under 1700-talet nämns också dödsorsakerna och där står det ofta bara ”veneriskt” för dem som dött i någon könssjukdom. Antalet är litet vilket kan antas bero på att man i det skedet inte ännu kände till syfilisens tredje fas som kunde inträffa 10–15 relativt symptomfria år efter att personen fått smittan. Det var inte alltid så lätt att koppla ihop syfilitikerns symtom på könsorganen i det första och andra stadiet av sjukdomen med det tredje stadiets symtom som kunde bestå av förändringar i hud- och benvävnader, inflammation i aortan, uppmjukning av hjärnan och förändringar i ryggmärgen. Även om statistiken i arkiven tyder på att syfilis inte var något allvarligt problem i Åbo på 1700-talet kan man räkna med ett mörkertal.

Att drabbas av en obotlig könssjukdom var en tragedi inte bara för individen utan för hela familjen. Snickargesällen Henric Johan Stenros hade i september 1805 gift sig med jungfrun Maria Ekbom. De var skrivna i Åbo finska församling. Det dröjde inte länge innan familjen fick sitt första barn, sonen Gustav Reinhold. Maria födde fem barn på sex år, men bara det äldsta och det yngsta förefaller ha överlevt. Några få år senare, eller år 1814, dör mamman vid 32 års ålder. Dödsorsak: ”veneriskt”. Hur Maria smittats och vad som hände pappan Henric Johan och de två söner som överlevde är höljt i historiens dunkel.

För den som var sjuk och försökte hitta ett botemedel mot sin sjukdom fanns det inga goda möjligheter till medicinsk vård så som vi tänker på vården i dag. Läkarna var få trots att det i staden fanns ett universitet med en professor i medicin. Behovet av folk som var kunniga inom läkekonsten var således stort, vilket öppnade området för många amatörer och lurendrejare. I staden fanns det år 1783 fyra läkare och fyra fältskärer, som närmast utförde enklare kirurgiska ingrepp. Barnmorskorna eller de så kallade jordemödrarna var officiellt fyra till antalet, men även inom det här området fanns det all sköns mer eller mindre erfarna kvinnor som hjälpte till vid förlossningarna. Få hade råd att anlita riktiga läkare och därför tydde många sig till ”kloka gummor” som med salvor, örtdrycker och besvärjelser påstod sig kunna hjälpa de sjuka. Och vem vet – ibland kan det ju ha fungerat!

Det kan vara på sin plats att notera att den så kallade folkmedicinen vid den här tiden många gånger kunde vara mera avancerad än den medicinska vetenskapen, som fortfarande var ganska outvecklad.

Tillgången på rent vatten har inte varit en självklarhet för Åboborna i alla tider. Utanför staden fanns två viktiga källor ur vilka Åboborna fick sitt vatten, den så kallade Skanskällan ca 4 kilometer utanför staden och källan vid Kuppis fält. Inne i staden fanns grunda brunnar i vilka vattenkvaliteten ofta var rätt dålig. Under 1700-talet såldes vatten från Skanskällan på Stortorget. Överflödsvattnet från Kuppis rann ner mot Aura å i en bäck som kallades Gropen. Bäcken delade sig vid Gertrudsberget och rann dels mot Tavasttull, dels mot Mätäjärvi. Viktiga brunnar inne i staden var Tranebrunn, som låg nära korsningen av Gertrudsgatan och Lilla Tavastgatan, och Gatändsbrunn (Katunpääbrunn), som låg nära korsningen av Tavastgatan och Brunnsgatan.

Vattnet från Kuppis var så gott och rikt på mineraler att människor från när och fjärran vallfärdade till denna källa i hopp om att här finna hälsan, boten och livsglädjen. Tidvis har man kunnat tala om en brunnskultur i Kuppis, då det i anslutning till källan byggdes ut en hel anläggning med restauranger, bollplaner och inkvartering för brunnsgästerna. Vattnet i Kuppis främjar Åbobornas hälsa ännu idag. På Kuppis simstadion kan man som bekant bada, motionssimma och njuta av sköna sommardagar, men förstås helst inte dricka det numera klorhaltiga vattnet.

Maren Jonasson
Redigeringsdatum 14.1.2008

 

Ordlista

(Ladda ner i PDF-format)

hälsa, -n terveys
en sjukdom 2 sairaus
ett sjukhus 5 sairaala
kommunal, -t, -a kunnallinen
privat, -, -a yksityinen
en hälsostation 3 terveysasema
erbjuda IV (ö-u) tarjota
vård, -en hoito
de sjuka sairaat
ett antal 5 lukumäärä
en läkare 5 lääkäri
ett apotek 5 apteekki
ett filialapotek 5 sivuapteekki
tillsammans yhdessä
en situation 3 tilanne
en helt annan aivan toinen
en invånare 5 asukas
kämpa I taistella
en stadsläkare 5 kaupunginlääkäri
villig, -t, -a halukas
ta IV (o-a) emot ottaa vastaan
en patient 3 potilas
vanlig, -t, -a tavallinen
i samband med ngt jkn yhteydessä
en resa 1 matka
främmande vieras
vaccinera I rokottaa
för det mesta enimmäkseen
en spruta 1 ruiske
vars jonka, joiden
en sjukdomsbild 3 sairaudenkuva
mer eller mindre enemmän tai vähemmän
oklar, -t, -a epäselvä
egentligen oikeastaan
ett symptom 5 (på) oire jstk
en böldpest 3 paiserutto
difteri, -n kurkkumätä
kolera, -n kolera
tyfus, -en lavantauti
räkna I upp luetella
uppräkn/ad, -at, -ade lueteltu
plåga I vaivata, kiusata
en Åbobo 3 turkulainen
i form av ngt jkn muodossa
en epidemi 3 kulkutauti
tidig, -t, -a aikainen
ett sekel 5 vuosisata
en vaccin 3/ett v, rokote
uppfinna IV (a-u) löytää, keksiä
uppfunn/en, -et, -na keksitty
smittkoppor pl. isorokko
först vasta
i slutet av lopussa
fattigdom, -en köyhyys
tiggeri, -et kerjääminen
ett fenomen 5 ilmiö
vara van, -t, -a vid ngt olla tottunut jhk
förknippa I med ngt yhdistää jhk
ett nyhetsinslag 5 uutispätkä
en världsdel 2 maanosa
en tiggare 5 kerjäläinen
besöka II ngt käydä jossakin
som turister turisteina
ändå kuitenkin
speciellt erityisesti
inte länge sedan ei kauaa siitä kun
även jopa, vieläpä
stryka IV (ö-u) omkring kierrellä
fattiga, de fattiga köyhät
med handen utsträckt käsi ojossa
be IV (a-e) om att få pyytää saada
en peng raha(a)
en brödbit 2 leipäpala
de förbipasserande ohikulkijat
en åldring 2 vanhus
vårda I hoitaa
omhänderta IV (o-a) ottaa hoiviin
en släkting 2 sukulainen
ett hospital 5 mielisairaala
i korsningen av risteyksessä
nuvarande nykyinen
de mentalt sjuka mileisairaat
skicka I lähettää
Själö Seili
en skärgård 2 saaristo
Nagu Nauvo
där jossa
en stat 3 valtio
upprätthålla IV (ö-å) ylläpitää, säilyttää
på många sätt monin tavoin
vara utsatt för ngt olla altis/herkkä saamaan
immunförsvar, -et vastustuskyky
försvag/ad, -at, -ade heikentynyt
på grund av ngt jkn johdosta
undernäring, -en aliravitsemus
jämföra II verrata
överdriv/, -et, -na liioiteltu
tvättande, -t peseminen
duschande, -t suihkuttaminen
städande, -t siivoaminen
si och så niin ja näin
renlighet 3 puhtaus, siisteys
hygien, -en hygienia
nära varandra lähellä toisiaan
bo III asua
tillsammans yhdessä
en häst 2 hevonen
en ko 3 lehmä
ett får 5 lammas
ett svin 5 sika
en get 3 vuohi
i förhållanden som dessa tällaisissa olosuhteissa
sprida IV (e-i) sig levitä
ohyra, -n syöpäläiset
som en löpeld kulovalkean tavoin
skörda I korjata satoa
feber, -n kuume
ett offer 5 uhri
dö IV (o-ö) i ngt kuolla jhk
"rötfeber", -n "mätäkuume"
ett samlingsnamn 5 yhteisnimike
en febersjukdom 2 kuumetauti
en andedräkt 3 hengitys
rutt/en, -et, -na mätä
stinkande haiseva
lukt, -en haju
en rädsla 1 pelko
antågande lähestyvä
sätta IV sin prägel lyödä leimansa
vardag, -en arki
ett rykte 4 huhu
viss, -t, -a tietty
bryta IV (ö-u) ut puhjeta
granska I tutkia
en besättning miehistö
anlöpande satamaan poikkeava
ett fartyg 5 alus
noggrant tarkasti
en armé 3 armeija
tåga I marssia (kulkueessa)
igenom området alueen läpi
en soldat 3 sotilas
återvända II palata
ett krig 5 sota
vanlig, -t, -a tavallinen
en smittbärare 5 tartunnankantaja
skräck, -en för ngt jkn pelko, kauhu
ett skydd 5 mot ngt suoja jtk vastaan
kunskap, -en tieto
sprida IV (e-i) levittää
otillräcklig, -t, -a riittämätön
alla gånger = alltid aina
inte helt lätt ei ihan helppoa
skilja II mellan erottaa toisistaan
förekomma IV esiintyä
parallell, -t, -a rinnakkainen
en beteckning merkintä, nimi
en könssjukdom 2 sukupuolitauti
gonorré, -n tippuri
förväxla I med ngt sekoittaa jhk
syfilis, -en kuppa
en livslång plåga elinikäinen vaiva
den drabbade sairastunut
lindra I lievittää
smörja, -er, smorde ,smort voidella
kropp, -en ruumis
kvicksilversalva elohopeavoide
en behandling 2 käsittely
länge kauan
enda ainoa
hjälpa II auttaa
försöka II yrittää
behandla I käsitellä
genom att förmå saamalla
tjärvatten tervavettä
en dryck 3 juoma
kokad på ngt keitetty jostakin
häggbark 2 tuomenkaarna
en kur 3 hoito, kuuri
huruvida kurerna auttoivatko hoidot
fungerade eller inte vai ei
oklar, -t, -a epäselvä
prostitution, -en prostituutio
löst leverne irtolaisuus
påskynda I kiirehtiä, hoputtaa
spridande, -t leviäminen
smitta, -n tartunta
ett arkiv 5 arkisto
en förteckning 2 luettelo
begrav/en, -et, -na haudattu
nämna I mainita
en dödsorsak 3 kuolinsyy
"veneriskt" "veneerinen"
ett antal 5 lukumäärä
kan antas voidaan olettaa
bero III på ngt johtua jstk
i det skedet siinä vaiheessa
inte ännu ei vielä
känna II till tuntea
en fas 3 vaihe
inträffa I sattua
relativt suhteellisen
symtomfri, -tt, -a oireeton
koppla I ihop yhdistää
ett könsorgan 5 sukupuolielin
ett stadium 3 (kehitys)aste
bestå IV (o-å) av ngt koostua jstk
en förändring 2 muutos
hud, -en iho
ett ben 5 luu; jalka
en vävnad 3 kudos
en inflammation 3 tulehdus
en uppmjukning 2 pehmeneminen
en hjärna 1 aivot
ryggmärg, -en selkäydin
även om vaikkakin
en statistik 3 tilasto
tyda II på ngt viitata jhk
allvarlig, -t, -a vakava
ett problem 5 ongelma
ett mörkertal 5 tilastoissa näkymätön luku
drabbas av ngt joutua jkn kohteeksi
obotlig, -t, -a parantumaton
en tragedi 3 murhenäytelmä
inte bara – utan ei ainoastaan – vaan
en individ 3 yksilö
en snickargesäll 3 puusepänkisälli
gifta II sig med ngn mennä naimisiin jkn kanssa
en jungfru, -n, -r neito; neitsyt
vara skriv/en, -et, -na olla kirjoilla
en församling 2 seurakunta
dröja II viipyä
föda II synnyttää
förefaller ha överlevt tuntuvat jääneen henkiin
vid 32 års ålder 32 vuoden iässä
en dödsorsak 3 kuolinsyy
smittas I tarttua
hända II tapahtua
är höljt on peitettynä
dunkel, dunklet pimeys, hämäryys
ett botemedel 5 parannuskeino
en möjlighet 3 mahdollisuus
medicinsk, -t, -a lääketieteellinen
vård, -en hoito
trots att siitä huolimatta että
professor i medicin lääketieteen professori
ett behov av ngt jnkn tarve
kunnig, -t, -a osaava, pätevä
således siten, näin ollen
ett område 4 alue, ala
en lurendrejare 5 huiputtaja, konna
en fältskär 3 välskäri, haavuri
utföra II tehdä, suorittaa
enkel, -t, enkla yksinkertainen
kirurgisk, -t, -a kirurginen
ett ingrepp 5 toimenpide
en barmorska 1 kätilö
en jordemoder kätilö
officiell, -t, -a virallinen
till antalet lukumäärältään
allsköns kaikenlaisia
erfar/en, -et, -na kokenut
en förlossning 2 synnytys
ha råd olla varaa
anlita I kääntyä puoleen
riktig, -t, -a oikea
ty II sig till turvautua jhk
klok, -t, -a viisas
en gumma 1 eukko, mummo
en örtdryck 3 yrttijuoma
en besvärjelse 3 manaus, loitsu
påstå sig kunna väittää osaavansa
fungera I toimia
vara på sin plats olla paikallaan
notera I huomioida
folkmedicin, -en kansanlääketiede
vid den här tiden näihin aikoihin
mera avancerad edistyneempi
en vetenskap 3 tiede
fortfarande edelleen
outveckl/ad, -at, -ade kehittymätön
tillgång på vatten vettä saatavilla
ren, -t, -a puhdas
en självklarhet 3 itsestäänselvyys
utanför ulkopuolella
viktig, -t, -a tärkeä
en källa 1 lähde
Kuppis fält Kupittaan kenttä
grund, -t, -a matala
en brunn 2 kaivo
kvalitet, -en laatu
rätt dålig melko huono
sälja (å-å) myydä
överflödsvatten ylijäänyt vesi
rinna IV (a-u) valua
en bäck 2 puro
dela I sig jakaantua
dels–dels osin–osin
en korsning 2 risteys
rik, -t, -a på ngt rikas jstk,paljon jtk
en mineral 3 mineraali
från när och fjärran läheltä ja kaukaa
vallfärda I tehdä pyhiinvaellusmatka
i hopp om ngt jkn toivossa
finna hälsan löytää terveys
en bot, -en parannuskeino
en livsglädje, -n elämänilo
tidvis ajoittain
en brunnskultur 3 kylpyläkulttuuri
i anslutning till ngt jkn yhteydessä
bygga II rakentaa
en anläggning 2 rakennus, laitos
en bollplan 3 pallokenttä
inkvartering, -en majapaikka
en gäst 3 vieras
främja I edistää
ett simstadion uimastadioni
som bekant kuten tunnettua
bada I uida, kylpeä
motionssimma I kuntoilla uimalla
njuta IV (ö-u) av ngt nauttia jstk
skön, -t, -a ihana
en sommardag 2 kesäpäivä
förstås tietenkin
helst mieluiten
numera nykyään
klorhaltig, -t, -a klooripitoinen