FACIT PÅ SVENSKA

 1. Vad berodde det på att trafiken mellan Åbo och Stockholm var både livlig och lätt ända fram till år 1809?

Svar:: Åbo låg så nära huvudstaden och på den tiden var sjövägen både den enklaste och snabbaste vägen.
2. Hur förändrades situationen efter år 1809?

Svar: Mellan städerna fanns nu riksgräns, eftersom Sverige hade förlorat Finland till Ryssland så Stockholm låg nu utomlands.

3. Hur förändrades livet för åboborna under de första åren under rysk makt?

a) när det gällde att följa lagar och förordningar?
Svar: Det var fortfarande den svenska lagen från år 1743 som gällde.

b) när man skötte sina ärenden med myndigheter, studerade eller gick i kyrka?

Svar: Myndigheterna, lärarna och prästerna använde fortfarande svenska, prästerna kunde också predika på finska för finskspråkiga.

b) när man var ute och handlade?
Svar: Det var fortfarande svenska mynt som gällde.

4. Vad berodde det på att Åbos ställning efter år 1809 t.o.m. förstärktes i början?

Svar: . För många av de funktioner som under svenska tiden hade skötts från Stockholm fick Finland nu egna institutioner som placerades i Åbo, en naturlig lösning med tanke på att staden var Finlands största och viktigaste.

5. Vilket faktum påminner oss fortfarande om att Åbo ännu flera år efter år 1809 var Finlands största och viktigaste stad?

Svar: Eftersom Finlands kyrka inte längre kunde vara en del av den svenska kyrkan fick Finland år 1817 en egen ärkebiskop, som samtidigt var biskop i Åbo stift. Ännu i dag är biskopen i Åbo stift den finländska evangelisk-lutherska kyrkans ärkebiskop och har sitt residens på Biskopsgatan i närheten av Åbo domkyrka.

6. För att det skulle finnas tillräckligt många tjänstemän som skötte storfurstendömets förvaltning utvidgades också utbildningen vid akademin. Hur påverkade detta undervisningen i akademin?

Svar: Nu fick akademin också lärare i de moderna språken tyska och engelska och eftersom Finland hade blivit en del av Ryssland också i ryska.

7. Varför flyttade det så många ryssar in i Åbo och varför kom också vanligt folk i nära kontakt med dem?

Svar: Åbo var en garnisonstad och på vintrarna fick handelsmän och hantverkare inkvartera ryska soldater, innan det hade byggts kaserner åt soldaterna.

8. Varför har man byggt en ortodox kyrka vid Salutorget?
Svar: Den byggdes för ryska soldater.

9. Vilka negativa och positiva följder blev det av att staden befolkades av en massa ryska soldater?
Svar: Borgarna i staden klagade då och då över hur dyrt det var att inkvartera ryska soldater, studenter kunde råka ut för slagsmål med ryska soldater. Samtidigt är det uppenbart att den ryska närvaron berikade sällskaps- och nöjeslivet i Åbo. Officerarna i sina präktiga uniformer gav färg åt gatubilden och ordnade stora fester och baler som borgarna ivrigt deltog i. Ryssarna gillade också teater och musik och ordnade föreställningar och konserter som gjorde stadens kulturliv mångsidigare än vad det annars hade varit.

Åbo förlorar sin ställning som Finlands huvudstad

1. Varför ansågs Åbo inte längre vara lämpligt som Finlands huvudstad efter 1809?

Svar:
Den mångspråkiga metropolen S:t Petersburg började mer än Stockholm locka till sig folk från Finland. Man påpekade att Åbo, som i det svenska riket hade haft ett centralt läge, numera var en gränsstad mot Sverige och saknade ett tillförlitligt försvar. Finlands politiska ledare ogillade också de livliga kontakter man i Åbo hade till Sverige, eftersom man ville visa de ryska myndigheterna att banden till Sverige hade brutits.

2. Hur påverkade den nya situationen kontakterna mellan Åbo och Stockholm?
Svar: I det dagliga livet var det dock litet som förändrades – kontakterna mellan Åbo och Stockholm var på gräsrotsnivå också efter 1809 livliga, såväl bland handelsmän som bland studenter.

3. Varför ansåg man sist och slutligen att Helsingfors lämpade sig bäst som Finlands huvudstad?
Svar: Att valet föll på Helsingfors hade att göra med den färdiga befästningen Sveaborg som ansågs kunna försvara den nya huvudstaden, men framför allt hade branden 1808 gjort att en ny stad kunde byggas upp från grunden.

4. Hurdant var Helsingfors då man började förverkliga flyttet från Åbo?
Svar:
Länge var Helsingfors en obetydlig stad i jämförelse med Åbo – det skulle räcka ända till 1840-talet innan befolkningsmängden i Helsingfors blev större än befolkningsmängden i Åbo. Det räckte också flera år innan de nya byggnaderna i Helsingfors var färdigbyggda och stadens centrum kring Senatstorget började ta form.

5. Hur stor del av gårdarna i Åbo klarade sig oskadda och varför skonades akademins observatorium?
Svar: Bland de byggnader som skonats av elden fanns akademins observatorium som klarat sig tack vare sitt läge högst uppe på Vårdberget samt de små stugorna som låg bakom Vårdberget. Som helhet var branden förödande för Åbo stad. Enligt beräkningar hade bara något mer än en fjärdedel av stadens 1 126 gårdar klarat sig oskadda.

6. Hur försökte man öka brandsäkerheten kring domkyrkan i framtiden?
Svar: De nya byggnaderna kring domkyrkan måste byggas i sten och på betydligt längre avstånd från kyrkan.

7. Varför var det ett hårt symboliskt slag för Åbo att akademin flyttades till Helsingfors?
Svar: Åbo förlorade sin ställning som intellektuellt centrum i landet.

8. Varför kan man ännu i dag betrakta Åbo som en av de viktigaste städerna i Finland i synnerhet med tanke på Finlands utveckling till ett västerländskt välfärdssamhälle?
Svar:
I Finland var Åbo den första och största centralorten för det i vårt samhälle som symboliserar det västerländska arvet och som kom till Finland via Sverige: den västerländska lagen, det västerländska kulturarvet och den kristna tron.

FACIT SUOMEKSI

1. Miksi Turun ja Tukholman välinen liikenne oli sekä vilkasta että helppoa aina vuoteen
1809 saakka?
Vastaus: Turku sijaitsi valtakunnan keskustassa, Tukholman lähellä ja vesitse matkustaminen oli siihen aikaan sekä yksinkertaisinta että nopeinta .

2. Mikä tuntuva muutos tähän liikenteeseen tuli vuoden 1809 jälkeen?

Vastaus: Kaupunkien välillä oli nyt valtakunnan raja, koska Suomi oli siirtynyt Venäjän vallan alaisuuteen, joten Tukholmaan mentiin ulkomaille.

3. Miten turkulaisten elämä muuttui alkuvuosina, kun Suomesta tuli Venäjän alainen autonominen suuriruhtinaskunta

a) kun oli noudatettava lakia Vastaus: Noudatettiin edelleen Ruotsin v 1743 lakia, joka oli edelleen voimassa
b) kun piti asioida viranomaisten kanssa, opiskeltiin tai käytiin kirkossa

Vastaus: hallinnon kieli oli edelleen ruotsi, samoin koulujen opetuskieli oli ruotsi ja papit saarnasivat kirkoissa joko ruotsiksi tai suomeksi

c) kun käytiin ostoksilla Vastaus: ostokset tehtiin edelleen ruotsin rahalla

4. Mistä syistä Turun asema aluksi jopa vahvistui entisestään vuoden 1809 jälkeen?
Vastaus: Kun aikaisemmin toimitettiin asioita Tukholman laitoksissa ja virastoissa, jouduttiinkin nyt perustamaan vastaavat laitokset Turkuun, joka oli luonnollinen laitosten sijoituspaikka, koska Turku oli Suomen suurin ja tärkein kaupunki.

5. Mikä seikka yhä edelleen muistuttaa siitä, että Turku oli vuoden 1809 jälkeen vielä
useita vuosia Suomen suurin ja tärkein kaupunki?
Vastaus:
Suomi sai v. 1817 oman arkkipiispan, joka oli samalla Turun hiippakunnan piispa. Vielä tänä päivänäkin arkkipiispan asunto on Turussa Piispankadulla lähellä Tuomiokirkkoa.

6. Suuriruhtinaskunnassa tarvittiin paljon uusia hallintovirkamiehiä, joiden koulutuksen hoiti
Turun akatemia. Miten tämä mm. näkyi akatemian koulutusohjelmassa?

Vastaus: Akatemiaan saatiin myös modernien kielten, saksan ja englannin opettajia sekä myös venäjän kielen opettajia, koska Suomi nyt kuului Venäjään.

7. Mistä syystä juuri Turkuun tuli niin paljon venäläisiä ja miksi monet joutuivat heidän
kanssaan läheisiin kosketuksiin?

Vastaus: Turku oli varuskuntakaupunki ja talvisin sotilaat majoitettiin kaupungin kauppiaitten ja käsityöläisten asuntoihin, ennen kuin sotilaille rakennettiin omat kasarmit.

8. Miksi Kauppatorin laidalle on rakennettu Ortodoksikirkko?
Vastaus: Venäläisille sotilaille rakennettiin oma ortodoksikirkko.
9. Millaisia negatiivisia, mutta myös positiivisia seurauksia turkulaisille oli venäläisten
läsnäolosta?
Vastaus: Kaupungin porvarit valittivat toisinaan venäläisten sotilaitten majoittamisen kalleudesta ja opiskelijat saattoivat myös joutua tappeluun venäläisten sotilaitten kanssa.
Toisaalta venäläiset upseerit elävöittivät värikkäine univormuineen kaupunkikuvaa ja vilkastuttivat kaupungin kulttuurielämää, järjestettiin juhlia ja tanssiaisia, teatteri- ja musiikkiesityksiä.

Åbo förlorar sin ställning som Finlands huvudstad

1. Mistä syistä Turkua ei enää pidetty sopivana pääkäupunkina vuoden 1809 jälkeen?

Vastaus: Turku sijaitsi kaukana Pietarista, josta oli tullut houkuttelevampi metropoli, sekä Turun strateginen asema puolustuksen kannalta oli epäuskottava. Haluttiin myös osoittaa Venäjän hallitsijalle, että siteet Ruotsiin nyt olivat poikki.

2. Miten uusi tilanne vaikutti Turun ja Tukholman välisiin yhteyksiin?

Vastaus: Ruohonjuuritasolla liikenne oli edelleen yhtä vilkasta kuin ennenkin, sekä opiskelijat että kauppiaat jatkoivat yhteydenpitoa Tukholman kanssa.

3. Mistä syistä Helsinkiä lopulta pidettiin sopivimpana pääkaupungiksi?

Vastaus: Suomenlinnan katsottiin voivan puolustaa uutta pääkaupunkia uskottavasti lisäksi Helsingin palon jälkeen 1808 voitiin kaupunkia alkaa rakentaa alusta asti uuteen uskoon Suuriruhtinaskunnan pääkaupungiksi.

4. Millainen kaupunki Helsinki oli, kun muuttoa alettiin toteuttaa?
Vastaus : Helsinki oli mitätön kaupunki ja asukasluvultaan vähäinen, vasta 1840-luvulla asukasluku ylitti Turun.

5. Kuinka suuri osa Turun kaupungista paloi ja miksi akatemian Tähtitorni pelastui?
Vastaus: Kolme neljäsosaa kaupungin taloista tuhoutui, akatemian Tähtitorni pelastui, koska se sijaitsi ylimpänä kukkulalla.

6. Miten paloturvallisuusnäkökohdat otettiin huomioon Tuomiokirkon ympäristön
uudelleenrakennuksessa?
Vastaus: Tuomiokirkon ympärillä olevat talot oli rakennettava kivestä ja selvästi kauemmas kirkosta.

7. Miksi akatemian siirtäminen Helsinkiin oli symbolisesti kova isku Turulle?
Vastaus: Turku menetti asemansa maan älyllisen elämän keskuksena.

8. Miksi Turkua voidaan edelleenkin pitää Suomen tärkeimpänä kaupunkina, kun
tarkastellaan maamme kehittymistä länsimaiseksi hyvinvointiyhteiskunnaksi?

Vastaus: Turku on ollut ensimmäinen ja tärkein keskusalue, jonka kautta Suomeen on levinnyt länsimainen kulttuuriperintömme, länsimainen lainsäädäntö ja kristinusko.